Historia

Barnängens koloniträdgårdsförening anlades i maj 1906 and var en av de första i Stockholm. Initiativtagare var Anna Lindhagen, hon hittade förebilden för kolonirörelsen i Danmark och började anlägga liknande i Stockholm. Namnet ”Barnängen” kommer från det barnhemmet som Danvikens hospital anlade på samma plats i slutet av 1500-talet och här låg Barnängens Tekniska Fabrik från till 1920-talet. Markarealen uppgick först till 15 000 kvadratmeter som fördelades på 60 Lotter. Till en början användes en befintlig lada för förvaring av redskap.

Den 28 april 1907 beslutade man att gå samman och bilda en förening. Den 12 maj 1907 valde kolonisterna en interimstyrelse (tillfällig styrelse), vars förslag till stadgar antogs. Medlemsavgiften bestämdes till 75 öre årligen. Föreningens förste ordförande var L.P. Johansson och sekreterare var A.J. Schenström. 1907 var pris per lott 75 öre / år.


Protokoll från första mötet


1907 år annordades en midsommarfest med tal och dans till Bolinders stråkkapell. Barnen fick saft och klockan 8 på kvällen var festen över. Festkommitten bestod av 10 personer.

Foto från Sofia kyrka österut 1908

1913 föreslog styrelsen att medlemmarna skulle brandförsäkra sina stugor på 36 öre om året. Vid brand skulle de få ut 200 kr, många antog förslaget.


”Ester Malm Maja å Kalle å Pappa Löf Barnängens koloni 1915” text från baksidan av ett fotografi.


Algot Melin med barnen Stina och Olle ca 1917.

1915 var området som störst med 185 Lotter och präglade hela Sofia. Kolonin var uppdelat i tre områden.

Område 1

Område 2

Område 3
Kartorna är från 1913

Kolonisten Otto Emil Olsson f. 1848 (två okända män) samt hans dotter Karin Olsson f. 1883. I bakgrunden till höger kan man se Sofia skola och kyrka vilket innebär att lotten låg nere på nuvarande fotbollsplanen vid busshållplatsen.


Kolonisten Axel Lundgren på Barnängen.

Unikt för Barnängens koloniförening är även föreningsverksamheten, nästan alla styrelseprotokoll och kassaböcker från starten finns bevarade.


Till och med den gamla kassalådan finns kvar



Många av stugorna på Barnängens koloniområde är mycket gamla och uppförda efter typritningar av arkitekten Ragnar Östberg.


Skånegatan går bakom staketet. Sofia folkskola är ännu ej byggd – I bakgrunden till vänster syns baksidan av hus i hörnet Bondegatan 78 / Erstagatan 19. Tottieska malmgården till höger.

”Kiosken”
Originalstugan “stod 1897 på Stockholmsutställningen och tjänstgjorde som ölkiosk” enligt Aftonbladet 1950. Nuvarande stuga byggdes 1970 och är en kopia av orginalet.


Mannen som sitter var Fritz Pettersson och kvinnan bredvid hustru Ester Pettersson. Fotot är troligen från Fritz 70-årsdag. Ovanför Fritz står Ivar Lundgren som också var kolonist. Bakom gruppen människor skymtar man det gamla taket från grannstugan, se nedan.


”Dåvarande chefen för Södra Teatern Lennart Ahlbom med sonen Staffan”. Fotot tagit april 1970 av Kerstin Ahlbom.



Ebba & Per Wedberg samt Ivar & Elsa Lundgren sittande framför Lundgrens stuga. I bakgrunden syns den så kallade Missionshyddan på Stora Mejtens Gränd, samt Sofia kyrka mitt i Vitabergsparken.


Tobaksladan
Innan kolonin anlades var det tobaksodlingar på marken och från den tiden fanns en gammal tobakslada kvar på området. Den användes för torkning av tvätt, fester, cykelverkstad m.m.


“Bilden ovan är troligen tagen omkring 1914. Kolonistugan är alldeles övervuxen av grönska och står med sin bakre gavel om den s.k. tobaksladan, vilken löpte med sin stora längd jämsides med Skånegatan mittför den tämligen nybyggda folkskolan i Sofia församling. Mannens namn är Alfred Pettersson och boende Erstagatan 23. Död sedan 1920-talet.” text från Stadsmuseet.


Tidningsklipp från Dagens Nyheter

Måndagen den 9 maj 1949 brann ladan ner, den byggdes aldrig upp men platsen där den stod på finns kvar som öppen yta och kallas idag Ladugårdsbotten. Där håller man möten, grillar, har loppis m.m.

Styrelseberättelse året då ladan brann


Gammal medlemsbok

FFamiljen Peterzen uppställda mot baksidan av planket mot Stora Mejtens Gränd 1908 på lott 2. Sonen Karl-Daniel (han med mustasch) fick sedan ta över grannlotten se medlemsbok ovan.

Fotot på familjen Peterzén är tagit på insidan av planket på fotot nedan, ungefär i höjd med hästen. Fotot är taget 1905 på Stora Mejtens gränd vilket är året innan koloni anlades.

När man byggde bostäder i Sofia fick kolonin ge upp väldigt mycket mark, idag finns av ursprungsområdet endast ”område 1” kvar och det i förminskad storlek. 1962 fick föreningen 12 odlingslotter som kompensation, det ligger på andra sidan av Vitabergsparken och går idag under namnet Vintertullen.

Ebba, Irma och Per Wedberg framför sin stuga.

När Ringvägen anlades var det tänkt att den skulle gå runt hela Södermalm och genom Vitabergsparken. Det är därför som Sofia skola är vänd söderut, tankarna om den nya sträckningen fanns med så sent som när stadsplanen antogs 1974.

Vid en extra föreningsstämma den 12 maj 1980 ombildades Barnängens koloniförening u.p.a. (ekonomisk förening) till Barnängens koloniträdgårdsförening (ideell förening). Förändringen trädde i kraft vid årsskiftet 1980/81.


I en stentrappa under några buskar mellan två lotter har någon ristat ”Anna”. Anna Gustafsson som hade en av dessa lotter var en eldsjäl på området.  

 

 

Källor:
Saxat from Wikipedia, Riksarkivet, Stadsarkivet och privata minnen.

Har ni gamla foton, dokument eller minnen!?
Kontakt@barnangenskoloni.se